NY Dagerman (1953) skriver "Telefonmyndigheterna i Wien har infört en Fröken Saga. Om man slår ett visst nummer får man en nyskriven saga berättad"

NY Dagerman skriver (1950, två dagar efter julafton): "På självaste julafton frös två små barn ihäl i ett av Roms slumkvarter"

NY Dagerman (1952) skriver: "En visa appropå miljardsatsningen till försvaret"

NY. Dagerman skriver (1946): " Och så har vi det här med Sibyllas väntade nedkomst. Blir det 84 skott eller 42"

NY:Dagerman skriver (1946) "Militärmyndigheterna har vägrat att ställa de tomma kaserngårdarnas sängar till förfogande för Stockholms många hemlösa

NY. Dagerman skriver "Kriget är heroiskt när man hör från det i form av högkvartersrapporter, men det som döljer sig bakom fasaden är inte lika ståtligt" 1944

NY: En mycket kort dikt som kanske säger det mesta

En visa i den tidiga vintern (1950)

Det blir inte alltid som man önskar sig.... (1953

Här refererar Dagerman till såväl Dan Andersson som Ferlin. (1953). Jag har dock fuskat lite och använt en melodi från L. Cohen

Dagerman skriver "Ärliga John heter en av amerikanarnas nyaste och effektivaste raketvapen" (1952). Att de namnger sina värsta bomber är väl känt. Exempelvis hette bomben som fälldes över Hiroshima "Little Boy" och över Nagasaki "Fat Man".

"Lärde män har räknat ut att Blåkullafärderna, för vilka häxor dömdes till bålet var drömmar under bolmörtsrus" (1952). Här med Sofia Edlund. Observera ffa den sista geniala versens formulering

Dagerman kommenterade såväl stort som smått. Här ett exempel på en lite mer humoristisk dagsvers (1953)

"Förgyllda eller försilvrade ansikten lär komma att bli sommarens makeupmode" (1952) Här med Sofia Edlund

" Två mekaniska sköldpaddor - deras hjärnor är elektriska och ögonen fotoceller - har blivit förälskade och reagerar nu kraftigt mot försöken att skilja dem åt" (1950)

"Det okända barnet har nu fått ett minnesmärke" . Med Sofia Edlund.

Barn på flykt var vanligt efter kriget - och nu....

En annan av Dagermans mer kända klassiker

En inte alltför munter, men kanske realistisk, visa om hur det går sedan

Stig Dagermans mest kända dikt (1953)